Teach me Tiger

Äntligen har jag tagit tag i och börjat scanna in gamla diabilder. Då man måste scanna in dem oglasade, hade önskar jag att jag hade plåtat mer i Kodachrome. Dessa dia levererades ju färdigmonterade i ram utan glas. Men nej, man skulle ju vara duktig och tog även och monterade om sina Kodachome i glasade diaramar, vilket resulterar i att man får montera ur och sätta tillbaka vartenda dia som ska scannas. Nåja, det blir ändå ganska bra resultat. Min scanner har egen intelligens, så den hitta själv format, var diana ligger och vad det är för typ. Grattis Epson till en bra produkt med V750 Pro!

Ovanstående bild tyckte jag var lite kul. Den tog jag 1984 på en egen resa där jag bland annat stannade till ett tag i Las Vegas. Herrarna Siegfried and Roy är ju väldigt kända och berömda. Ångrar givetvis att jag inte gick och såg deras show då, men man var tvungen att vända på slantarna. Hur som helst det blev ju en bild i alla fall.

Magikerna Siegfried och Roy gjorde enligt uppgift 5750 shower tillsammans, mestadels på Mirage. Deras paradnummer som magiker var ju då de använde sina vita tigrar i showen. Många kommer säkert också ihåg 2003 då Roy skadades, så pass allvarligt att showen lades ner för alltid. Skadan uppkom då Roy i ett av numren stoppade in sitt huvud i tigerns öppna gap!

Jag tycker inte att man behöver vara raketforskare för att inse problematiken med ett sådant tillvägagångssätt. Tigern stängde gapet och farbror Roy funderade antagligen plötsligt över sitt yrkesval. Roy var verkligen allvarligt skadad, men som tur var överlevde han. Jag tror att herrarna lever fortfarande idag 2018. Jag läste en artikel från 2013 där han 69 år gammal, kommenterar händelsen med: ”- Jag är lite handikappad!”

Men Roy, det kunde ha slutat än värre. Det borde tigern precis som i April Stevens schlager ”Teach me Tiger” ha lärt dig.

Annonser

Rock’n Roll 57 years later

Här står jag och hänger i en port i Hamburg. Inte i vilken port som helst inte. För 57 år sedan stod John Lennon här och Jurgen Vollmer plåtade. Porten är inte helt lätt att hitta idag. Jag har under åren träffat en del människor som umgicks med Beatles i Hamburg på 60-talet, dock tyvärr aldrig Jurgen.

Det här kan ses som min homage till en LP-skiva som jag lyssnade mycket till på 70/80-talet. Skivan hade en fantastisk energi och närvaro, dessutom var ju låtarna gamla ”godingar” som man väl kände igen. Ofta på fredagskvällen då jag var hemma efter en veckas resande i Sverige kunde jag sätta på mig hörlurarna, lägga skivan på skivtallriken och verkligen koppla av.

Historien om omslaget till skivan är följande.

I september 1974 var May Pang sekreterare/flickvän till John Lennon i Hamburg på det första Beatleskonventet. Där träffade hon Jurgen som var en gammal vän till Beatles sedan deras spelningar i Hamburg på 60-talet. På konventet sålde Jurgen en del bilder av de som han plåtat av bandet i Hamburg. May ringde direkt John och berättade om bilderna. Återförenad i New York med Jurgen, valde John en av bilderna som omslag för sitt album ”Rock’n Roll”.

Albumet som kom ut 17 februari 1975, innehåller John Lennons covers av sena 1950 och tidiga 1960-tals låtar och spelades in i två omgångar i Los Angeles, första gången med Phil Spector som producent i oktober-december 1973 och andra gången med John som egen producent 21-25 oktober 1974.

Skivomslaget är en svartvit bild på John Lennon där han står i porten med en neonskylt med texten ”JOHN LENNON ROCK’N ROLL”

Bilden på mig är tagen 20 februari 2018 av min kamrat Rober de Mare’.

Pool time


Satt och tittade i den berömda Sumo-fotoboken av Helmut Newton som jag fick på min födelsedag. Fotografen Ansel Adams har rätt, ”it’s about the presentation”. De här bilderna i storformat i denna jättebok som väger över 6 kg, där merparten är svartvita, har en magisk känsla. Nr. 1 av ursprungliga Sumo såldes år 2000 vid en auktion och var den dyraste bok som publicerats under 1900-talet. Den var i ännu större format och vägde över 35 kg.

Jag blev speciellt intresserad av en poolbild i boken av James Mason’s swimming pool som Helmut tagit i Beverly Hills 1989. Varför bilden attraherade mig vet jag inte riktigt, men kanske för att jag själv tagit liknande bilder och fascinationen av kontrasten av ödsligheten och föreställningen av hur det varit tidigare är intressant. Det är spännande att se en öde pool och fundera på hur den använts av till exempel kända personligheter.

Min bild ovan är tagen 2011 på Finca Vigia/Cuba och var Hemingway’s pool på egendomen som han och Martha Gelhorn ägde i byn San Francisco de la Paula. I den simmade Hemingway dagligen en halv mile, cirka 800 meter. Skådespelerskan Ava Gardner simmade naken i den vid ett besök där, vilket kanske var lite uppseendeväckande på sin tid.

To be cool in the US

20140728-170620-61580180.jpg
Sådär, det börjar närma sig att åka tillbaka efter några veckors Road Tripp i USA. Vi har haft trevligt, sett mycket och allt har fungerat bra.

Det finns mycket som är bra och annat som är sämre här i US, men en av de saker som jag verkligen gillar är artigheten. Man hälsar på kända och okända, man säger ursäkta även om det är ens eget fel, t.e.x. råkar stöta till någon, man håller upp dörrar och man frågar, inte bara oss utlänningar var man kommer ifrån.

Man är med andra ord intresserade av varandra. Amerikaner är trevligt intresserade av människor.

Nåväl, nog om detta. Tänkte bara dela med mig ett bra tips då man reser här. Kylbox! Det är all ide att investera i en sådan om man ska åka runt här. Is köper man på macken alternativt tar från hotellets ismaskin. Ger dig kalla drycker under resan. Kylboxen får man givetvis donera till hotellets städerska eller liknande.

This will make You Cool!

Tankar i Havana

20140325-155900.jpg

Efter att ha varit hemma en vecka längtar jag redan tillbaka till Cuba. Ni som varit där vet nog vad jag menar. Det är en annan plats, annan tid och rum, full av motsägelser och oavsett hur man vill betrakta sin vistelse där, så kan man inte förbli oberörd. Fortfarande är det ett resmål som kräver en hel del av resenären, men som ger så fantastiskt mycket tillbaka av intryck och möjlighet till personliga reflektioner.

Jag upptäckte också skillnaden mellan Havana och staden Santiago de Cuba i andra änden av ön. En skillnad som mellan Stockholmare (Havana) och coola Malmöiter (Santiago de Cuba). Jag ”plågade” också min resekompis Robert med att spela Affe´s (Björn Afzeliu´s) låt ”Tankar i Havana” en hel del. Det blev ett antal gånger och Robert såg lite plågad ut mot slutet av resan då jag spelade den, men även om den har några år på nacken, skriven i en annan tid, så är det en fin låt och kändes ändå rätt tidlös och med tänkvärda rader när vi satt i Havana med våra glas rom och lyssnade.

Nu ska jag samla ihop mina nästan tretusen bilder, byta ut en del Cubabilder från förra besöket och få ihop till en bra presentation som jag ska köra i nästa månad. Under tiden scannar min dator in lite analoga bilder som jag också tog med min Contax TS II. Bland annat Malecón i Havana med veteranbil taget med veterankamera. Enjoy!

Freiburg och Vauban

20130402-140305.jpg

Kom hem i förgår från en vecka nere i Baden-Württemberg, Sydtyskland. Vi bodde i Freiburg som är en stor och gammal universitetsstad. Sonen pluggar ju här nere, så hustrun och jag hade fin guidning i veckan.

Allmänt sett så har vi nog en del att lära här hemma avseende miljö och hållbarhet. Fast det verkar förvisso vara lite på gång med t.ex. spårvagnar här i Malmö för att ta ett exempel. Tycker föresten inte att det var så länge sedan våra ”kloka” kommungubbar i Malmö tog beslutet att riva upp spårvägsspåren och lägga ner den verksamheten. Nu är det nya tider. Nya kommunhjältar argumenterar nästan som om spårvägen är en helt ny uppfinning. Spårvagnar är hett igen! Tycker personligen att det är riktigt att bygga denna del av infrastruktur. Det fungerade fantastiskt bra nere i Freiburg det gick t.ex. även att köpa biljett ombord. Men ve den som fuskade. Kontrollgängen bestod av 5 bistra kontrollanter som genast omringade fuskaren som hade försökt åka gratis, 40 Euro i böter på stående fot eller poliseskort, var god välj! Upplevde inte situationen själv, men fick berättat i andra hand om hur detta fungerade. Tror knappast den gratisåkaren gör om det, speciellt som ett månadskort kostade 36 Euro.

Bilden ovan är från Vauban (franskt och inte tyskt uttal). Vauban är en väldigt intressant stadsdel i utkanten av Freiburg, 4 km från sydliga delen. Spårvagn på 10 minuter dit, javisst! Det har planerats för cirka 5000 invånare och det speciella med det hela är att man ligger mycket långt framme i fråga om miljö och hållbarhet, med att t.ex. bygga energisnåla hus med ultralåg förbrukning, ta tillvara jordvärme och solenergi m.m. Mycket intressant att vandra omkring där.
Området har en gång tillhört en fransk militärbas, därför det franska uttalet. Många av kasernerna är ombyggda till bostäder.

Det finns även en annan intressant aspekt som min bild ovan illustrerar, det är att området delvis har ockuperats av människor med ”Hippie och/eller anarkistläggning”. Dessa personer har byggt sina bostäder liknande det bilden visar. Man får inte sova i bilar och bussar, men de bilar som står permanent uppställda, har tjocka mörkläggningsgardiner som dras för på kvällen och då är det svårt för myndigheterna att kolla. Det kan väl på ett sätt liknas lite vid Kristiania i Köpenhamn, förutom att området inte är utpräglat drogprofilerat. Det var hur som helst intressant att se de olika sätt som människor hade löst sina bostadskonstruktioner. Värt ett besök!

Om affärsprinciper i gamla östtyskland

20121113-214645.jpg

För cirka tio år sedan var vi några kamrater på Rygen i Tyskland. Föresten en alldelles utmärkt plats för kortsemester. Mycket att se i bland annat gamla Stralsund med mera.

Bilden ovan är från Stralsund vid tiden och som synes så var det fortfarande slitet och med dåligt underhåll av byggnaderna, vilket nog kan hänföras till den tidigare östtyska regimens ekonomi och inställning.

Förutom vår varierande arsenal av skoltyska var även vännen Wolfgang med som med tyska som modersmål, var vår garant mot alla språkliga missförstånd som skulle kunna uppstå på resan.

Vi hade mycket trevligt, såg mycket, bodde både bra och billigt. Fortfarande och det sitter nog ännu lite kvar idag år 2012, fanns lite spår kvar av den gamla östtyska mentaliteten. Med andra ord var väl tjänstvillighet och servicemindness av lite varierande kvalitet. Speciellt för de lite äldre gamla östtyskar som inte fått det moderna affärstänken med modersmjölken. Hur som helst. Vi bodde i Putbus. En kväll var vi lite småhungriga. Vi hade ätit tidigare på dagen, så mitt förslag om en eller två enkla Bockwurst (korv) nersköjt med en sejdel öl, fann alla som ett gott förslag. Vår lilla grupp på fem personer äntrade in på den lokala puben i Putbus. Vi hade redan sett på menyn i fönstret att de hade det vi eftersökte. Bockwurst, förvisso med Sauerkraut, men det var korvarna och ölen som lockade.

Nersjunkna vid ett bord påkallde vi servitrisens uppmärksamhet. Servitrisen var av den gamla skolan. Vi beställde fem stora öl och fem portioner Bockwurst UTAN Sauerkraut!

– Det har vi inte sade servitrisen!

– Vi var lite frågande och för att undvika missförstånd trädde det tyska språkets mästare Wolfgang in och förklarade att det ju mycket väl stod på menyn i fönstret att de serverade Bockwurst med Sauerkraut! Det ville vi ha, men vi ville inte ha Sauerkrauten. Vi betalade samma pris som för hela ”menyn”, men vi ville bara ha korvarna inte Sauerkraut!

– Det har vi inte sade den mindre servila servitrisen!
– Men, vi beställer fem portioner, ta bara bort Sauerkrauten, menade vi!
– Går inte! Det kan jag inte servera, sa hon samtidigt som jag tyckte mig se att hon av gammal vana gjorde en liten spastisk rörelse mot stället där jag förmodar att hon tidigare burit sin pistol i sitt tidigare servicearbete.

Det blev ett lätt ställningskrig. Givetvis fanns det inte i vår tankevärd att ge oss. Att beställa in hela menyn och bara strunta i att äta den förbaskade Sauerkrauten var inget alternativ för oss. Kunden har alltid rätt! Utom på baren i Putbus. Det hela slutade med att vi lämnade syltan utan att betala, med fem odruckna öl kvar på bordet.

Man har väl principer!