Tomt en sommardag

20140702-122257.jpg

Det kändes plötsligt väldigt tomt!

Jag fick besked om att min vän Jan Olofsson ”Rock Ola” avlidit igår på sjukhuset i Malmö.

Men det kan ju inte vara sant, vi tänkte ju träffas nu på fredag, på Jan’s kontor som jag alltid skojade med Jan om, det vill säga ”Bullen”. Vi skulle som vanligt ta några glas vin röka lite cigarr och Jan skulle givetvis underhålla både mig och presumtiva lyssnare som slöt upp. Historier som ifall man inte kände honom, skulle avfärda som fantasier och påhitt.

Men, Jan ljög aldrig om vad han upplevt, vem han träffat eller vem han kände. Elvis, Jagger, Johnny Cash, ja man kunde ta vem som helst av de stora 60 och 70-tals ikonerna. Han behövde inte hitta på! Jan hade träffat och umgåtts med dem alla.

För några år sedan var Yoko Ono inbjuden som konstnär till Wanås slott i Skåne. – Det hade ju varit kul att träffa henne undslapp det Jan!
– Känner du henne, frågade jag?
– Nej men jag har varit uppe och hälsat på John i deras lägenhet i Dakotahuset i NY, sa Jan.
– Men Jan, det har du aldrig berättat sa jag. Det imponerade på mig att Jan hade träffat en av mina stora idoler.
– Nja, det har jag nog glömt att berätta, sa Jan.
– Föresten Göran, det vi diskuterade om Salvador Dali, vet du hur han hade byggt sin pool när jag var där?

Sådan var han, alltid spännande grejor att berätta. Oftast nya historier även om man som jag känt honom i ett antal år. Inget gammalt ältande som många brukar hemfalla åt.

Det var också Jan som fick mig att boka min första resa till Cuba. Tack Jan!

När han svepte in på ”Bullen” i sin rock och stora svarta portfölj innehållande bilder, klippböcker och annat på axeln, var Bullen’s personal snabbare än en revolverman i Western. Jan kunde efter att ha slängt av sig rocken och på väg till bordet med ena handen fånga upp det glas rödvin som bartendern gjorde klart under Jan’s entré. Ett litet stycke vardagspoesi i sig!

Blev det många timmar, många historier och med andra ord lite mycket vin, tog han på sig ”rullorna” (rullskidskorna) som han sade. Det brukade gå galant.

Jag har haft förmånen att få resa med Jan. Vi var för några år sedan nere i Hamburg. Staden där han bland mycket annat lärde känna och t.o.m. bodde med Beatles. Jan skulle göra ett radiojobb, jag skulle filma honom och sedan skulle vi ha kul några dagar. Det blev hysteriskt roligt. Vi träffade mycket människor från musikbranschen, berömda och okända och hade fantastiskt kul. Senast för en månad sedan sa Jan att du Göran det där med Hamburg borde vi göra om!

Denna resa började med att vi redan efter två minuter efter avfärd på Köpenhamns huvudbangård var i samspråk med ett trevligt yngre engelsk par som Jan bjudit in till vårt fönsterbord. Vin och tilltugg kom fram och vi hade trevligt prat under färden. Det fortsatte i samma trevliga stämning på färjan. Vi pratade på till tills jag plötsligt kom på och uppmärksammade alla på tystnaden som inställt sig. Färjan hade lagt till för en bra stund sedan, alla hade gått av och vårt tåg på färjan som vi skulle fortsätta med hade också gått. Det intressanta i Jan’s berättelser blir ju inte mindre åskådliggjort av att vi hela tiden suttit i en tidigare full matsal.

Man ska veta att Jan var det största sociala geni som jag har träffat och jag lovar att jag har träffat en hel del människor. Bokstavligen inträffade det nog aldrig att Jan kom in i ett rum och inte hade skapat kontakt och dialog om det hade gått mer än 2 minuter. Han gillade verkligen människor!

En av de sista aktiviteterna som Jan och jag gjorde ihop var en liten ”show” på Tambourine Studios i Malmö den 14/6-2014, det vill säga i förra månaden. Janne fick möjlighet att visa sina fantastiska bilder och berätta sina fängslande historier för en entusiastisk publik. Berätta kunde han! Tidigare samma dag hölls en fin födelsedagsfest för honom. Eftersom han var väldigt glad för klockor så hade jag från USA beställt två fina ”Mickey Mouse Watch”, en till honom och en till mig själv. Jag kunde överlämna den ena till honom veckan efter. Han gillade den sa han. Watch Brothers.

Det var en stor ynnest att ha känt dig Jan. Cheers old Chap!

Annonser

4 thoughts on “Tomt en sommardag

  1. tragiskt, men du får hålla hans minne levande genom att inte glömma bort honom och inte glömma bort att berätta vidare om honom och hur han var som person.
    //Sven

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s